Marsvinen

Vi strävar efter att marvinen skall ha det så bra som möjligt. De får springa av sig på golvet ungefär varannan dag, särskilt de som sitter lite trångt. Vi försöker se till att hannar som inte går med honor går med kompis eller småhannar. I nuläget bor de flesta i stora gallerburar. Planen är dock att bygga burskåp, och bli av med så många gallerburar som möjligt.

De har fri tillgång till hö av god kvalitet . Basfödan är vitkål och morot. Varierar med säsongens mest C-vitaminrika grönsaker. Mycket utegrönt när årstiden tillåter. Kraftfoder får de utifrån sin kondition (dräktig, växande, överviktig etc) Huvudsakligen kornkross blandat med vad som finns tillgängligt. Kan ex vara pellets av lämpligare sort och/eller valsade ärtor

Bad vid behov, regelbunden kloklipp och annan omvårdnad är naturligtvis självklart att de får. Vi försöker hantera och umgås med våra marsvin så ofta vi kan.

I vår avel strävar vi efter att komma så nära önskad rasstandard som möjligt. Teckningen hos magpie/harlequin styrs till stora delar av slumpen. Förutom teckningen finns fortfarande förbättringsområden avseende typ och färg. Magpies kan ibland ha lite avlångt huvud, små ögon och små lätta öron. Nu föds alltfler med stora ögon, avrundad profil och fina öron. Det vita på magpies är inte samma sorts vitt som på andra fläckiga marsvin. Istället är det egentligen rött, som blekts till vitt av den sk silvergenen. Det innebär att det till viss även kan bleka det svarta så färgen inte är tillräckligt djup, eller att pälsen är mörkare längst ut i topparna och ljusare närmar kroppen. 

Avkomman från magpies som korsas med andra svartvita och/eller roanade marsvin är inte magpies, även om de utseendemässigt skulle kunna vara det. Det vore en mardröm att få in roan i magpieavel, med risk att det kommer födas lethal whites.

Det är få ungar som föds med godkänd och utställningsbar teckning. De stannar hos oss, eller flyttar till andra uppfödare, och blir inte till salu. Resterande är oftast minst lika fina, med individuella roliga teckningar. De blir till salu som kelgrisar. De med bra övriga egenskaper kan användas i avel.

Nonself magpies har funnits som egen rasvariant mycket länge i många generationer, och det är liten eller ingen inblandning av andra varianter. Varianten är därför stabil med trevliga egenskaper. De är påhittiga och nyfikna, tycker ofta det är tråkigt att stå på en utställningsplatta och vill hellre kolla omgivningen. De funkar nästan alltid mycket bra i flockar och kommer bra överens med burkompisar. Många utvecklar riktigt bra med muskler om de får möjlighet, och brukar få bra resultat på pet-utställning.

 

Splitface är önskvärt enligt standarden